Så fort jag blev en student på heltid slutade de fria valet att existera. Jag måste strukturera upp varje dag så jag får tid till de viktigaste. Tisdagar har vart pluggfria dagar då jag redan har skola och sen jobb. Men hela veckan har kännts som pluggfri. Inte tagit itu med alla inläsningar och tentaskrivningar. Så nu börjar jag i ena änden. 1 av 500 böcker att gå igenom.

När jag är klar med min tenta ska jag äntligen få öppna dessa tidningar och börja läsa. Men de där med tentan, vart ska jag börja? Jag vill bara sova.

Nerbäddad i soffan, läsa vetenskapliga texter på ipaden, en tokFranz springades i soffan och Thåström ur högatalarna. Var rätt lätt att plugga igår efter jobbet.

Ser ut som en långhårig igelkott med fiskläppar. Efter en stressig morgon och värdelös föreläsning är de okej att se ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Föreläsare som säger blablabla. Som sitter ner vid skrivbordet och tittar ner hela tiden på sina papper. Lärde mig inte ett skit idag.

Här kommer jag nog sitta och löka hela dagen. (Ja, jag har stavat fel på pyssel)

Har rätt mycket text att läsa igenom innan nästa veckas föreläsning och seminarium. Majoriteten av texterna är pdf-filer på datorn, som är på engelska. Läser en text nu som är sjukligt intressant. Kommit till stycket där unga mäns tankar kring om de är brottsoffer elle inte. Vi delar samma tankar. Då jag satt där och pratade med polisen efter rånet(eller vad de nu var) på jobbet var jag förstörd. Men sen hade jag svårt att se mig som ett brottsoffer. Just för jag har svårt att se mig som ett offer, en som accepterar situationen och inte gör något åt saken. Sen när jag tänker på vad ordet brottsoffer betyder tänker jag alltid på grovare brott, som mordförsök och våldtäckt.

Så när jag satt där i vänterummet på Kris & Trauma och läste en tidning som låg där på bordet fick jag en uppenbarelse. En av artiklarna i tidningen berörde ämnet brottsoffer, och vilken betydelse ordet nu har. Artikeln lyfte fram ett nytt ord så fler kunde relatera och sätta ord på hur de känner. Ordet var brottsdrabbad. Ordet offer hade försvunnit och jag kunde genast börja relatera.

Har bosatt mig i soffan nu. Imorgon är de seminarium och jag har skrivit ner några virriga tankar på pappret. För mig känns de självklara för stunden. Men imorgon kommer jag nog klia mig på huvudet och tänka "vad fan menar jag här".  Imorgon är de gruppdiskussioner, vi ska reda ut våldsfall. Så mina tankar kommer nog komma till användning på ett eller annat sätt.

Nu är skolväskan packad. Eller packat ner skolsakerna i min väska. Valt pennor med omsorg. Olika färger och olika typer då jag lär mig bäst visuellt. Imorgon börjar ett nytt äventyr. Fruktansvärt pepp samtidigt som ångesten sitter uppe i halsgropen och trycker. För från och med imorgon kan jag börja misslyckas. Att jag inte kommer min dröm närmare än så.

Idag var de sovmorgon till halv åtta. Sen började produktiviteten. Har sökt in nu till höstterminen. Socionomprogramet är stående. Men den här terminen fanns fler intressantare kurser. Som flera specialpedagogik kurser. Jag får hoppas på de bästa så jag kan börja på min dröm. För jag skulle bli den bästa socialtanten som finns!