Under en spelning där musiken strömmar ut från alla högtalare och förstärkare. Då artisten kommer ut på scen och publiken höjer sina röster i glädje. Att få se genier på scen som har skapat musik som kryper under mitt skinn. Att få uppleva glädjen och gemenskapen som hela arenan delar. Alla är där av samma anledning och de förenar en. Att få höra låten jag har nötat om och om igen i dina hörlurar, där orden väger tungt och betydelsefullt.

Jag lever då för stunden och glömmer allt annat. Musiken tar över och flera gånger har jag fält tårar för de är så fruktansvärt mäktigt att stå i ett publikhav där trycket är enormt. Att stå utomhus på kvällen, där de har regnat och jag är täckt i lera. Men ingen kyla kan ta mig då värmen på spelningen ger mycket mer. Jag är rest till andra städer och länder för att se mina idoler.

Konserter är mer öppen och avskalat än att lyssna hemma i rummet. Där får jag se mina idoler och där får jag se dom leverera, eller misslyckas då de har blivit gamla och inte i samma form som förut. Än spelning är ärlighet, glädje, kärlek, värme och gemenskap. Varför skulla jag säga nej till allt de där?

Jimmy är likadan och därför har de blivit många impulsspelningar vi har sprungit på.